Planeringsdag

Nu är vintern riktig här även i Skåneland. 

Det är ju så kul och det blir ju så fint. 

Barnen leker ute lääänge, röda friska kinder!

Igår kom jag hem från jobbet lite sent, och det första man gör då är ju att ta fram skyffeln och  börja skotta. Att skotta första snön är ju alltid roligast. Sen framåt mars så är det ju inte lika kul längre..

Kul är ju också att grannarna är ute och skottar samtidigt så att man kommer att prata lite med dem också.

Idag ska vi ha planeringsdag på jobbet och jag börjar lite senare så att jag har tänkt att överraska mina söta kollegor med nybakta chokladmuffins! 

Hoppas att de tycker att muffinsen blev goda..

Mamma vecka

I veckan har mamma varit här, det är så skönt när hon är här! Hon städar, tvättar, lagar mat, hämtarbarnen. Ja ni fattar..

Jag och Mannen fick en kväll på stan där vi gick på en vinbar och såg på bio. 

Nu åker mamma hem för denna gång.

Tvättstugan är helt sopren, inget i tvättkorgen och alla skjortor är strukna!

Huset är städat och luktar gott!

Igår var även barnens farmor här med sina hundar och man.  

Jag hade köpt Mannerstöms färdigkryddade kycklingfiléer till middag. Som vi gjorde calvadoskyckling på. 

Så gott!! Prova det!

Så drack vi ett gott vin till.

Paolo utmaning

Jag har utmanat halva släkten.

Sedan i måndags så tränar vi för fullt med Paolo Roberto.

Alltså man kör ett upplägg som Paolo har räknat ut med hjälp av ett litet fys-test som vi gjort.
Sen har han lovat att fettet ska brinna!
Och jag säger, Ja tack!
Man tränar 15 min om dagen, tre dagar i veckan + en utmaning. Sen får man träna så mycket man vill och få pluspoäng för det. Jag tror nog att det är själva tävlingsmomentet som gör att man blir så taggad. I går sprang jag min vanliga runda och idag har spinningen börjat igen.


Paolos filosofi är ju att man kanske inte hinner åka till gymmet byta om och träna ett pass, men man hinner alltid alltid 15 minuter träning hemma med egna kroppen som enda verktyg.
Gör man inte det, då har man felprioriterat.



Paolo:

En positiv livsstil

Vill man äta gott måste man träna. För mig handlar träning om någonting annat. Det är helt enkelt något som jag inte kan leva utan. Att välja en positiv livsstil med träning innebär dessutom färre begränsningar och ett större utrymme för njutning, energi och livskvalitet.

Jag kan lova att både jag och R har kraftig träningsvärk..
En vecka av fem är gjorda.

Bäst vid poolen

Här kommer ett snabbt tips som jag tycker att det är bäst vid sol, bad och poolliv.

Funkar att bada med, och det gör inget om den blir blöt av klor eller saltvatten. OK man kanske inte dyker i direkt, men..

Den vita är specialsydd och köpt på CML.

 Den blå har jag knutit av en scarf och pimpat med lite blomklämmor så att den håller ihop bättre, över den har jag även haft en vidbrättad stråhatt ibland, ....då ser man ut som en moviestar på beachen, haha.

Cool badmössa är inget att rekommendera!! 

Det blir jättevarmt!

Möjligtvis i badhus...

Grattis till er som har solsemester, njut av ledig tid tillsammans med familjen och bry er inte så mycket om de andra de andra runtomkring, de kommer ni förmodligen inte att träffa igen.

Sträck på er och var stolta! 

Barnens rum

Efter tre dagars ihärdigt städande och röjande, så är barnens rum bytta och jag tror att de är ganska nöjda. Ganska mycket är kvar att fixa, vi funderar på om vi ska tapetsera lite, Flickan vill ha en djungeltapet, vad nu det är... och till pojken har jag köpt en fond av en stad. En storstads djungel kan man säga. 

Flickans säng behöver målas om, den blir då ommålad för tredje gången...

 Flickans skrivbord är min farmors gamla som vi målat om.

Det är så svårt i ett barnrum att få till en vettig förvaring, dessa hyllor fanns redan när vi köpte huset, de känns onödigt att ta bort dem även om de är lite för små.

Sängen i Pojkens rum var en drakborg när vi flyttade hit, vi målade om den till Flickan så at det blev ett törnrosaslott. Nu är Pojken inte helt nöjd med det, vi får se helst vill han nog ha ett Chimatempel...

Skrivbordet är ett gammalt bord fån barnens Farmors jobb.

Sjukstuga

Vabruari har inte ens börjat och vi har redan andra omgången med förkylning och halsfluss

Mannen har dubbelsidig ögoninflammation och börjar få ont i halsen .

Kul?? Not!

Vi har börjat med storprojektet att byta barnens rum. Jag har idag efter läkarbesök med Flickan städat och röjt på barnens rum. Gjort en låda med loppis saker så att de kan sälja sina egna saker som de inte behöver.
Pappan ska sätta nytt golv på vindsrummet så att Flickan kan få ett litet rum med etage.

När barnen sover ska vi bära möbler...

När man är sjuk så får man ju blommor och kondiskakor.

Första snön i Malmö!! och Flickan fick inte gå ut....

När Pojken kom hem ville han var ute och leka i snön. Han var säkert ute 1 timme själv tills det blev mörkt.

Snön är efterlängtad.

Starten

I och med bloggen och frågor som dyker upp så har jag fått gå tillbaka i minnet jag har också tittat på bilder från förra gången jag tappade håret. På de bilderna så har jag tappat jämt över hela kroppen, ögonfransar och ögonbryn är borta samtidigt som resten av håret.
Så är det inte riktigt denna gång, jag har ögonfransar kvar och ögonbryn. Fast jag målar på dem lite då och då med fransnäringen.
Det känns iallafall inte som om Alopecian sitter så hårt denna gång.
På detta blir det fortsättning följer....


När jag tänker tillbaka när jag fick min Alopecia så var jag inne i en bubbla, minnena känns lite suddiga och diffusa. 

Jag trivdes inte att vara hemma med två barn, Flickan var avundsjuk på sin lillebror och klippte till honom så fort hon fick chansen. Vad jag än gjorde så var jag tvungen att ta med båda barnen, om det så var toabesök eller gå ut och handla. 

Jag hade helt enkelt inte tid att reflektera på håret.

Initialt vet att jag tänkte: Jag kommer att tappa allt hår men det är inte så farligt, det kommer tillbaka. 

När jag började att få mer tid att tänka så var jag mer inne på att det inte kommer att komma tillbaka. 

Det kändes så definitivt, jag hade ju inte ett strå på hela kroppen.

Men när en läkare sa till mig: Du ska inte hoppas på att håret kommer tillbaka, du kommer att se ut så här hela livet, då kraschade jag några dagar. 

Jag ville inte gå runt och hoppas på att håret skulle komma tillbaka, jag ville inte stå vid spegeln varje kväll och leta efter tecken. 

Det skulle bara tå kål på mig.

Jag vill inte pröva massa metoder som skulle göra att jag skulle få tillbaka hoppet igen. 

Kommer håret tillbaka så tror jag att det gör det spontant. 

För hur ska man annars veta att håret kommer att stanna??

Det är ju svårt att inte bli avundsjuk när man ser andra med tjockt svallande hår, så står man där med sina tre hårstrån på huvudet.

Äntligen fredag!

Vissa fredagar har man längtat efter helgen mer än andra. 

Idag somnade jag på soffan redan kl 19, för att vakna till liv och titta på Madagaskar tillsammans med mannen och barnen. 

Flickan har haft feber idag och har varit hemma från skolan tillsammans med pappan. Pojken  fick vara på dagis och ta med sig en kompis hem, jodå vi kollade med föräldrarna att det var ok eftersom storasyrran hade feber. 

Efter jobbet idag så gick jag och reashoppade lite, fick tag på en vit knytblus på MQ och en Filippa K klänning till halva priset. Kul men nu får det vara färdighandlat för min del på Rean.. I hope... 

Ofta på Rean så lockas man att köpa saker som man egentligen inte behöver. 

I helgen så får vi nog slänga ut granarna, de på barnens rum är ju rödgranr så de barrar ganska mycket nu.. 

Den stora granen i vardagsrummet är också torr men eftersom det är en kungsgran så barrar den inte, men jag har lovat barnen att de ska få grilla korv på den i helgen. 

Fest i helgen ?? Inte vi illafall.. 

Hemma!

Skohylla med eller utan dörrar?

Nu börjar våran hall verkligen att bli klar. R har haft som jul projekt att bygga klart skohyllan. Vi har båda varit med och mätt och bestämt hur den ska se ut. Jag ville också ha dörrar till för jag tycker att det ser så skräpigt ut med öppen förvaring och en skohylla kan man ju bara tänka sig hur den kommer att se ut efter ett tag. Men nu blev den ju ganska snygg utan dörrar.. 

eller vad tycker ni??

Han är duktig min man ;)

Min Alopecia diagnos

Jag började med denna blogg i höstas när de stod klart för mig att jag skulle bli av med mitt hår igen. 

Första gången jag tappade mitt hår så var det viktigt för mig att ha någon att identifiera mig med, ställa frågor till som.: gör det ont? hur ska det kännas när det kommer tillbaka? Är detta ett litet strå som är nytt nu? Hur ser min hårbotten ut? Ja man bubblar av frågor.. 

Jag hade min vän Sara som jag kände sedan innan.

När Jag fick min första kala fläck så hade jag precis börjat jobba efter min första mammaledighet det var på hösten 2007. Jag blev gravid igen och nästa höst föds Pojken, jag har då fått ytterligare en fläck i nacken. Jag har fortfarande inte gått till någon läkare.

Den hösten tappar jag håret på bakhuvudet så att jag har en kal fläck på ca 10 cm. Då tvingar min man iväg mig mig till vårdcentralen. vilket jag gör.. 

Dr knäppgök tar ett Hb på mig och ett TSH eftersom jag insisterar på det, något annat kan jag inte komma på inte hon heller tydligen. Inget är tokigt på det proverna. 

 I detta läget så borde hon fixat en tid till kurator eller Psykolog och skrivit remiss till hud.   

Vid jul tid har jag ca hälften av mitt hår kvar och hårbotten var mycket röd och öm. 

Det gör ont att tappa håret!!

I Mars 2009 rakar jag bort allt hår och ringer själv till hud och gråter att jag måste ha en peruk.

Jag hade utvecklat Alopecia universalis.

Jag hade inte ett hårstrå på hela kroppen.

Jag använder min peruk ganska mycket, den luktar illa, trasslig, ful och det är tydligt att det är peruk.

Samma vår får R jobb i Köpenhamn och vi bestämmer att vi ska sälja vårt hus i Karlskoga och flytta till Skåne. Det gick på tre månader att sälja hus köpa nytt och flytta. Kanske inte var det bästa i min situation, men vi gjorde det iallafall. 

Efter ett tag så kontakter jag hud i Malmö och får en tid hos en kurator, prata med en specialist, kontakt med Carl M Lund vilket var himmelriket för mig. 

Jag får utprovat en snygg peruk hjälp med mössor hur jag kan fixa dem, prata med en kurator och att prata med en Specialist var också så bra så fick jag veta att vitiligo och Alopecia är närbesläktat.

På min pappas sida finns mycket vitiligo.

Jag blir också tillsagd att det finns inget hopp att jag ska få tillbaka mitt hår,-the botten is nådd.. 

Den sommaren hade jag inte så mycket som en tillstymmelse till hår. 

Våren 2010 började jag få lite fjun, men inget mer. 

Kanske bara blir såhär, det gör ju varken till eller ifrån...

Men till nästa sommar så fick  jag lite mer fjun/hår  som föll av på höstkanten, likadant nästa sommar och sommaren 2012 tog det lång tid innan håret kom tillbaka men det kom mitten av sommaren och stannade över hösten och den julen åkte vi till Thailand. Där använde jag nästan aldrig mössa eller peruk. 

det är det håret jag har tappat nu som växte till där. 

Eftersom mitt hår kommer tillbaka på sommaren och fick en skjuts av att vi var i Thailand så tror jag starkt på sol värme och avslappning. 

D-vitamin

Jag tror inte på massa krämer och tabletter. 

När jag tappade håret först så var jag övertygad om att jag skulle få tillbaka mitt hår, vilket också gjorde att jag inte tog håravfallet så hårt. Jag hade även fullt upp med två små barn Jag hade helt enkelt inte så mycket tid att reflektera på. 

Nu i efterhand så förstår jag att jag skulle ha sått på mig mer, att få bli sjukskriven, att få ha min stora flicka på dagis fler timmar och fått bättre hjälp från början. Men det är ju alltid lättare att vara efterklok.. 

Detta blev ett långt inlägg idag, tack för inspirationen K!!

Dagens mössa

Jaha så här har det sett ut idag

Mössa hittad på HM´s  barnavdelningen för 29kr.

Funkar?

På nyår hade vi lite gäster, så här såg vuxenbordet ut:

Dukat med de fina vita tallrikarna som vi köpt på bruket i Fengersfors och Gefle rubin som jag loppis fyndade i somras. 

Barnbordet blev inte dokumenterat...

Tyvärr tog jag ingen selfie på festen men jag använde en peruk som huvudbonad.

Även om alla våra vänner vet att jag inte har något hår så använder jag peruk på festen. 

Peruken får mig att känna mig snyggare.

För vännerna har jag inget att dölja och därför inget att förlora heller. 

Det är ju det som är så svårt när man använder peruk. På tillställningar när man inte känner någon eller några, så finns det alltid de som genomskådar mig/peruken. 

Vilket är så skönt när jag har mössa, då riskerar jag inget. Jag avslöjar min Alopecia själv.